Det stod bara två cyklister till där, Jimmy och Claes. Claes hade redan kört drygt tre mil så han var uppvärmd och klar.
Det gick så det jordbrann är ett uttryck som man stöter på ibland. Det var relevant för hur dagens runda började. Det drog iväg i 32-33 vilket är lite häftigt på vintercykel med dubbdäck. Efter 5 km hade jag över 160 i puls och fullt jobb att följa herrarna ovan. Som väl var lugnade vi ner oss lite och pulsen gick ner en aning i varje fall.Efter drygt tre mil klingade det till från mitt bakhjul. Min andra trasiga eker i vinter var ett faktum. Hjulet skevade så det var bara att släppa bakbromsen för att kunna rulla vidare.
Vi hade också en liten hästincident idag. Vi mötte två ryttare, saktade ner och tog det lugnt för att inte skrämma hästarna. De blev naturligtvis rädda ändå och satte fart ut i diket. Måste bero på era klubbdressar sa hustrun när jag kom hem....
På slutet hade Jimmy och jag en upplevelse som vi aldrig trodde vi skulle få vara med om. Plötsligt meddelade Claes att hans lår höll på att explodera och han bad oss sänka ett snäpp! Jag tror vi ska tvinga Claes att alltid köra tre mil innan oss andra på söndagarna!
Totalt fick vi ihop 75 km från IP vilket var klart godkänt med tanke på vädret.
Väl hemma kollade jag vad hunden hade för sig. Vilodag idag också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar