lördag 31 december 2011

Långdistans

Idag var det planerat långlöpning i mitt träningsschema. Målet var 15 km vilket borde ta mig ca 1,5 h var det tänkt.

Stack iväg i det fina vintervädret med solen i ansiktet och nästan helt utan vind. Öppnade i vanlig ordning lite snabbare än jag hade tänkt. Det är inte så lätt att sänka farten när man väl kommer igång men då har jag nytta av att jag har svårt att dricka medans jag springer. Jag är tvungen att gå en liten bit medans jag fyller på vätska och då hinner pulsen gå ner lite och jag kan starta om i lite mera lagom tempo.

Jag kom in i en bra löprytm idag och kände mig fräsch hela vägen. Det gick så bra så jag tog en liten extra runda och väl hemma igen summerade jag 15,36 km på 1,24,28.

Nu ska jag bara fortsätta träna på att springa saktare för att spara lite mera på krafterna så jag kan öka distansen.

Känner mig lite trött nu - dock inte lika trött som min kompis...


måndag 26 december 2011

Blowin in the wind

Ja idag passade väl Bob Dylans gamla låt osedvanligt bra. Stormen Dagmar drog in över slätten och i natt fanns det stunder då jag trodde taket skulle lyfta här hemma. Då verkar det ju alldeles normalt att ge sig ut och cykla en sväng.

Vinden hade mojnat något när jag mötte upp Urban vid 10-tiden för att köra vidare mot Skänninge-hållet.

Det var väl inte lättaste starten jag varit med om i tokmotvinden men det funkade. En bit efter Vallerstad fick Urban punka vilket gav mig ett litet tillfälle att pusta ut.


Jaha - den där var ju snart lagad och så bar det av igen. När vi svängde ut på stora vägen mellan Skäninge och Mantorp fick vi rak medvind istället. Då gick farten upp till bortåt 40 km/h - sjunger fint i dubbdäcken då!

Vi fortsatte på småvägarna över slätten och pratade om allt möjligt. Vi konstaterade att det kändes mera som en dag i mars än slutet av december.


När Urban och jag delade på oss kom en traktor i full fart och jag tänkte hänga på och få lite hjälp hem. Efter en 500-metersspurt konstaterade jag att jag inte tagit en meter på honom och lade ner.

Väl hemma summerade jag drygt 61 km och det får vara fullt godkänt i blåsten och med tanke på gårdagens MTB-körning.

Nu får det bli lite cykelvård - slarvade lite igår nämligen...




söndag 25 december 2011

(H)juldags-MTB

Juldagen till ära var det påkallat MTB-åkning. Det var ganska många som ville ta ner julmaten så ett hyfsat gäng hade mött upp vid 10.00 för att köra blandat skog och grusvägar i skogen norr om Borensberg.


Kalle hade bjudit in och skrivit i inbjudan:

"farten kommer säkerligen variera men ingen är för långsam...."

Det där var naturligtvis inte riktigt sant - det visades sig nämligen tämligen omgående att jag var något för långsam, Speciellt när det blev skogspartier. Efter att ha fart runt som en trasa mellan stenar och rötter en stund gled jag naturligtvis omkull och slog på ändan. Inga större blessyrer dock så det var bara att resa sig och köra vidare.

Med på den här övningen var ett rätt stort gäng vana och duktiga MTB-åkare så undan gick det förstås. De där ungrackarna verkar ha närmast obegränsad ork...

Leran sprutade runt hjulen och bilderna i kameran blev lätt geggiga eftersom det kom så mycket lera på linsen.


Ibland var det grusväg - ibland var det varken grus eller väg...


På slutet gick det tungt för rätt många av oss:


Väl hemma igen var jag både trött och smutsig. Fick klä av mig i garaget innan jag fick komma in...


När jag väl kom in satt hunden och beundrade sin julklapp - ibland vet man liksom inte var man ska börja...


Nu blir det vila - på't igen imorrn!

onsdag 21 december 2011

På väg mot nya mål

Ja, "På väg mot nya mål" står det lite svagt i bloggrubriken ovan.

Det är precis vad jag är nu. Målen för 2012 ser ni ute till höger. Ett ambitiöst program - måhända lite överambitiöst.

Två riktigt rejäla utmaningar i Skövde 6-timmars till fots och Sverigetempot per cykel. Kasta in Vättern SUB 8 däremellan så förstår ni att det behövs både träning, vilja och att få vara frisk för att klara av det.

Det är ont om tid till första utmaningen så därför är jag i full gång med löpningen nu. Jag kommer blanda cykel och löpning fram till början av mars och så får jag helt enkelt hoppas att det räcker.

Håll tummarna för mig!

Lätt vansinnig blick...

söndag 11 december 2011

Min digitala härdsmälta är över

I slutet av november dog min gamla dator. Den var fyra och ett halvt år gammal så den är ju nästan att karaktärisera som ett urtidsdjur men i alla fall!

Efter att ha gett upp den konstgjorda andningen konstaterade jag att det var bara att börja leta efter en ny kärlek att gosa med. Det fick bli en Dell:


Beställde den förra söndagen och hade den hemma i tisdags kväll - all heder åt DustinHome!

Efter att ha ägnat varje kväll hela veckan åt att få igång alla program så tror jag nu att jag fixat allt. Eftersom jag gillar att leva farligt hade jag förstås lite dåligt med back-up från min gamla dator (idiot!)

Jag förlorade i stort sett all information men det är egentligen bara en fil som jag saknar riktigt mycket - min träningsdagbok.

Träningen de senaste veckorna har väl varit sådär men jag har i vart fall cyklat till och från jobbet ett par gånger. Anders och jag hade dessutom en härlig runda förra söndagen då vi rullade städat och provåt ett nytt muffinsrecept. 


Jag trodde jag kunde alla småvägar här omkring men Anders visade mig en som jag inte visste om - ganska mulligt va?


Förutom datorn har jag gjort en investering till. Jag har varit hos Micke på Intersport i Tranås och köpt ett par nya löparskor. Verkar lite fåningt att åka till Tranås men han är bra på fötter. Jag springer tydligen lite konstigt så det är nog ganska klokt att få det bra från början.


Testade dem på allvar idag med ett långpass på 11,1 km. Gjorde ont - men inte så mycket i fötterna dock...

Jag har också funderat över målen för 2012 och börjar nog bli klar över hur nästa år kommer att se ut. Håll utkik här på bloggen så lär de komma inom kort. Jag kan avslöja så mycket att är man ultra-nörd så lär man bli nöjd...

Har dessutom skrivit önskelista till jul - bara nyttoprylar typ träningskläder - snälla tomten!!!

söndag 20 november 2011

Sckräckfilmer och dimma

Den här helgen har gått i dimmans tecken. Ja, jag menar regn och dimma och ingenting annat. Den började lite mystiskt med följande samling i trädet utanför hos oss...


Kom att tänka på "Fåglarna" från 1963 av Alfred Hitchcock. Dessbättre anföll de inte utan flög vidare efter ett tag.

Det är inte alltid man känner för att ge sig ut och träna och precis så kände jag mig idag. Då gäller det att plocka fram den där envisheten som man trots allt har. När man väl sitter där på cykeln så kan två saker hända:

1/ Det går precis så illa som man kände sig innan man gav sig ut.
2/ Helt plötsligt lossnar det och det blir en riktig kanonrunda!

Idag blev det alternativ två för min del. Jag hade en härlig tur i regnet med bland annat en vacker solnedgång över Skänninge.



Det blev till och med någon mil extra mot vad jag planerat innan jag var hemma.

Jag börjar nu närma mig 1 400 mil på vägen sedan 1 januari och det är kanske inte så konstigt att det tar emot ibland. Skönt då när det blir en överraskande bra runda!

söndag 6 november 2011

Fler vilodagar

Det där med vilodagar verkar ha blivit någon slags vana. Efter att ha varit i Stockholm ett par dagar drog hustrun och jag iväg på nästa konsert - den här gången i Malmö. Redan i april hade vi bokat biljetter till Roxette nämligen...

När jag bokade frågade jag döttrarna om de ville följa med. Båda två stirrade på mig som om jag var en utomjording och sa unisont: "Åka och titta på dom där GAMLA - aldrig!"

Ja, Per och Marie är väl kanske inga ungdomar längre. Musikerna som var med var med redan på 80-talet och det var grått skägg och tunt med hår på huvudet på sina håll. Jag roade mig med att titta runt på publiken och konstaterade att; ja, de var nog med för 25 år sedan också. Till sist var det väl bara att konstatera att åren kanske inte gått spårlöst förbi på mig heller...

Musiken var det dock inget fel på och Roxette motsvarade de högt ställda förväntningarna!


Eftersom vi var i Malmö passade vi på att göra så där som så många svenskar gör men så få vill erkänna. Vi åkte över bron och vidare ner till Tyskland där vi spenderade ca 1,5 timma... Då hade vi köpt en årsförbrukning till en bråkdel av priset här hemma. Sedan vände vi och åkte hem igen - sinnesförvirrat egentligen.


Efter att ha ägnat söndagsförmiddagen åt städning drog jag på cykelkläderna fram på eftermiddagen. Resten av familjen var parkerad framför Idol-reprisen. Tur att inte min familj funkar som Idol - då vore jag nog utröstad för länge sedan...


Det var en härlig eftermiddag och jag kryssade mig fram på småvägar över slätten. Mest asfalt men även lite grus här och där. Det hann till och med bli mörkt innan jag kom hem - tur att jag har bra lyse på cykeln!


Det blir ju inte direkt ljusare av att jag har rökfärgade glasögon på mig - idiot....

Jag konstaterade också att kalenden med 2012 år breveter ligger ute på randonneurs.se
Nu blir det till att planera nästa års säsong! Ser ut att kunna bli en del cykling då också faktiskt...

onsdag 2 november 2011

Flickor från Barbados och gamla båtar

Det här är visserligen en träningsblogg men ibland måste man ta vilodagar också. Igår morse packade de flesta i familjen bilen och drog till Stockholm för lite shopping och annat.

Vi hann med ett besök på Bianchi Café förstås.


På kvällen drog vi iväg till Globen för att spana in Rihanna. Hon hade ställt in i Malmö dagen innan så vi var inte riktigt säkra på att det skulle bli av - men det blev det! Vi hade inte direkt varit först i kön för att få biljetter så vi fick vara nöjda med de platser vi fått tag i uppe vid taket eftersom det var utsålt.


Hmm, någonstans där nere är hon... Konserten var bra även om jag personligen tyckte att hon kunde lämnat sin gitarrist hemma...


På hotellet där vi bodde pågick det uppenbarligen en konferens som var starkt manligt inriktad...


Medan hustrun och äldsta dottern shoppade vidare gick jag och yngsta dottern på Vasamuséet. Ingen av oss hade varit där tidigare men det överraskade positivt. Vilket misslyckande egentligen - massor av jobb för att bygga båten och så har den bara seglat 1 500 meter...


Efter ett par dagar i huvudstaden satte vi oss i bilen och tog oss genom Stockholm i rusningstrafik - en upplevelse bara det.

Väl hemma bytte jag om och sprang i spåret i en dryg halvtimme. Såg inte en människa på hela tiden. Snacka om kontraster...

söndag 30 oktober 2011

Lerinpackad

Vad gör man med en ledig lördag? Ja leka runt lite i skogen är ju inte fel. Det blev en tur till Borensberg på MTB:n. Småvägar dit, milspåret och så hem igen på grusvägarna genom skogen.


Riktigt skitigt var det och kul som tusan förstås!


Vem vet - med all den där lerinpackningen kanske man kan bli riktigt snygg också!


Och det var ju inte bara jag som blev lerinpackad förstås - fram med vattenslangen...

Om lördagen var en övning i skitig cykelåkning så blev söndagen lite mer finåkning. Jag tog en liten runda ute på slätten i blåsten. Det var rätt stor skillnad på med- och motvind idag.


Det är härligt ändå på något konstigt sätt. Fast det kan kännas riktigt tungt när vinden är mot och regndropparna blåser i ansiktet känner jag mig stärkt av att klara av att vara ute och köra. Kan inte förklara det där riktigt - det är nog en känsla man måste uppleva.


Inget ont om spinning eller trainer men för min del så föredrar jag ändå att vara ute.

onsdag 26 oktober 2011

Erfarenheter

Jag har ägnat sista månaden åt lite mera löpning än normalt (lite mer - dock inte särskilt mycket).

Jag tycker egentligen att löpning är självplågeri men tillfredsställelsen att bli bättre och bättre är underbar. Det gäller bara att komma över det där första jobbiga trappsteget.

I förra veckan sprang jag i elljusspåret här hemma. Det är bara 1620 meter långt och inte särskilt jobbigt heller. Efter en halv kilometer mötte jag Calle. Han är drygt 20 och en gång i tiden var jag hans fotbollstränare. Det festliga med att möta någon i spåret är att man möts två gånger per varv. Har man lite koll var så ser man också vem som springer fortast. Det håller man förstås järnkoll på... De första två varven var jag långsammare men sedan började jag vara den som höll högst fart...moget...

Jag brukar springa fyra varv i spåret, d.v.s. ca 6,5 kilometer. Jag brukar hålla ett stadigt tempo på ca 4,45/km. Det varierar sällan mer än 5 sekunder/km. Den här veckan har jag dock kört två pass på dagar där jag inte hunnit med att äta någon lunch och därför haft ett rejält energiunderskott när jag kommit till spåret.

Helt plötsligt har jag legat på 20 sekunder sämre/kilometer än tidigare. Normalt brukar jag kunna öka sista varvet men den här veckan har jag avslutat passet i dvala istället. Viktig lärdom att ta med sig - se till att äta ordentligt...

Lite så här har det sett ut på slutet:

söndag 23 oktober 2011

Härliga höst!

Ja, hösten och jag är inte kända för att gå ihop precis. Jag brukar ha mitt sämsta humör när höstvindarna börjar blåsa, frosten biter i gräset och mössen kommer krypande in.

Men idag var ett undantag. Härligt höstväder fick gubben att mysa rejält. Lägger man på en runda med vintercykeln på vägarna över slätten så känns ju dagen fulländad.


Det är vackert över Svartån!


Det är inte bara jag som gillar småvägarna på slätten. De som ägnar sig åt motorburen idrott ska ju ha sitt också. Den här vägen funkade idag men kanske lite vågat att ta den på lördag...


Det blev en omväxlande tur på både asfalt och grusväg. Kalasunderlag båda två.


Lite farligt blev det på ett ställe...


De här höstrundorna kan vara riktiga pärlor, som idag. Formen är långt borta men det är också långt till nästa säsong så det gör ingenting. Jag cyklar lugnt och städat och bara njuter av upplevelsen och glädjen av att röra på sig. Nästan som poesi det här...

söndag 9 oktober 2011

Tillbakalutad

Jag fortsätter med att vara en av tillvarons "lazy cats". Tre träningspass den här veckan bygger inte på formen direkt men det känns ok ändå att ta det lite lugnt.

Jag har bland annat ägnat den insparade tiden åt att skruva ihop min CX för vinterföre. Det är investerat i skärmar, ett nytt framhjul med navgenerator + ny framlampa. Tänkte bygga framhjulet själv först men lyckades hitta ett färdigt billigare än vad delarna skulle kostat - inte mycket att fundera över alltså.


Idag var jag med familjen till Ikano-huset - bara det ett träningspass i sig. På eftermiddagen tog jag mig dock samman och tog en runda. Härligt höstväder med ganska lätta vindar - må det dröja länge innan vintern kommer...

söndag 2 oktober 2011

Motivationsproblem

På den här sidan har aktiviteten varit rätt låg senaste tiden. Det har inte direkt funnits något som jag tyckt varit värt att skriva om och om jag ska vara ärlig så har väl motivationen varit lite sådär - både för skrivande och träning.

Efter PBP har jag haft lite svårt att komma igång igen med cyklingen. September blev en bedrövligt dålig månad med bara ett 40-tal landsvägsmil. Jag har försökt pigga upp mig med lite annat smått och gott istället.

Jag har t.ex. varit i Köpenhamn och hälsat på en sjöjungfru.


Där hittade jag också en intressant cykel i en läderaffär. Kolla ram, kedjeskydd, framgaffel; ja i stort sett allt är klätt med läder. Här vaxar man inte cykeln, istället får det bli läderfett när man ska göra cykelvård.

Jag har också lattjat runt i skogen bland stenar, rötter och gyttja med min MTB.


När jag väl har kommit ut på racern har jag gärna jagat bra draghjälp...


Idag tog jag mig dock samman och körde in till Motala för lite cykling med Maif. Vi var tolv tappra som dök upp och drog iväg på småvägar över slätten.

Farten var ganska hög och vid ett tillfälle, när det gick sådär 40 km/h, tänkte jag att det här är ungefär så fort som det ska gå på Vätternrundan nästa år...


Eftersom jag hade lite bråttom hem idag skippade jag fikat. Jag fick med mig Claes hemåt också. Jag sa till honom att det vore snällt om han inte tog slut på mig fullständigt. "Ingen fara" sa Claes "jag börjar bli lite mör i benen." Sedan satte han av i 37 km/h i motvinden hemåt.


Jag tog kanske två km förning på de två milen hem till mig och ändå var jag rejält trött när jag kom hem. Men någonstans kände jag mig riktigt nöjd, glad och lite mer motiverad inför den långa vintersäsongen.

Nu återstår bara ett par små saker innan jag lägger PBP bakom mig. Då blir det också dags att byta undertext till den här bloggen. Jag har en liten tanke om mitt nästa cykeläventyr - få se när jag bestämt mig...

lördag 10 september 2011

Säsongsavslutning

Idag var det dags för säsongsavslutning. Årets sista randonné - Linköpings 20-milare - stod på programmet.

Vi var tio startande vilket måste anses som godkänt med tanke på att det varit PBP och att hösten närmar sig med stormsteg. Väderprognosen lovade dock fint väder utan regn och rusk.

Snart dags för start!
Medvind från start gjorde att farten drogs upp. När det dessutom dök upp ett antal skyltar att spurta om blev det extra intensivt. Man vet ju att man får betala för sådan körning senare men man kan liksom inte låta bli...

Vid första stämplingen i Ringarum sken vi ikapp med solen och var så där underbart glada och nöjda som man kan bli när det rullar på rasande fart.


I Valdemarsvik stämplade vi på en riktig mack. Här kan man handla allt från grillkorv till bilkylare!


Ordentligt med fika blev det också och snart var vi redo att hoja vidare mot nästa stämpling.

Innan Falerum drog Kalle iväg i en långspurt. Jag låg på hans hjul och kände mig stark så jag tänkte att "DEN HÄR TAR JAG!". Jag gick förbi Kalle som inte svarade och hade bara en hjullängd kvar till skylten när Björn trycker sig förbi och kniper skylten. Bara att gratulera till en föredömligt upplagd spurt.

Efter den spurten var vi värda en "extra" fika i Falerum.



Efter att ha klarat alla uppförsbackar mot Åtvidaberg svängde vi av för att ta oss till Rimforsa. Här var det dock fullt med löpare på vägen. De var ute och sprang Bysjöloppet. Vi hejade så mycket vi kunde och tutade vidare.


Nästa stopp var Rimforsa och sedan var det bara fem mil hem. Farten i början, motvinden och backarna började nu ta ut sin rätt. Det var en del slitna ben så vi sänkte farten lite grann.


Efter åtta och en halv timme var vi tillbaka i Linköping - glada, nöjda och...


...kanske med lite krampkänningar hos en del av oss.


Kalle drog upp spurten åt mig för Linköpingsskylten. Jag hade bara att gå förbi och ta den. Det var bara det att när jag gick ut i vinden talade fröken mjölksyra om för mig att minsann inte skulle bli någon omkörning här inte. Vänligt, men bestämt, lade hon tillbaka mig på Kalles hjul och där blev jag kvar förbi skylten.

Summa summarum så var det en riktigt mullig runda med bra väder, trevligt sällskap och en lagom blandning av lek och allvar. Ett riktigt glädjepiller att drömma om under vinterträningen. Stort tack till alla som var med!