Vänern Runt 2010

Den här helgen var sedan länge vikt för Vänern Runt 2010.

I torsdags kväll sprang jag runt i huset och packade både det ena och det andra som "kan vara bra att ha". Helt klart medveten om att jag antagligen inte skulle komma att använda mer än hälften.

Eftersom vår målsättning var att åka hyggligt fort så behövde vi inte åka till Örebro och starten så tidigt i fredags (ju snabbare grupp - ju senare start). Inte förrän vid 7-tiden bar det av från Urbans garageinfart.

Väl uppe i Örebro träffade vi övriga i Maif-gänget och även de "utomstående" som skulle åka med oss - Kjell, Lars och Linus.

Vädret var fint om än lite kallt och vi satte kurs mot Åmål efter 22,5 mil. Vi hade motvind så gott som hela vägen så även om snittet såg bra ut från början så sjönk det lite grann på vägen och landade för dagen på 32,8 km/h. Alla var med in och även om ett par stod över förning på slutet så var ingen helt slutkörd.

Efter lite dusch, mat och whiskey (tack Johan!) så var det dags för plakettutdelning och underhållning. Rikard fick 5-års-plakett och det jublade vi förstås lite extra för. Efter detta var det dags för Åmåls musikskolas lokala stoltheter "Under cover". De rev loss ett par sköna rocklåtar och fick välförjänta applåder.

Dag två startade också i lite kylslaget väder. Det hade regnat på natten men vid starten var det uppehåll. Efter ett par mil kom vi in på ett underbart vägavsnitt med slingriga vägar med branta uppförs- och nedförsbackar om vartannat. Sedan fortsatte vi med mot- och sidvind ända ner till Vänersborg där vi vände upp och fick vinden i ryggen. Efter det gick det undan rejält. Efter ett totalt misslyckat försök att köra belgisk kedja gick vi på tvåpar igen och det gick undan - så till den milda grad att Kjell som gruppledare fick ge oss en utskällning så att vi skulle lugna ner oss...

Efter Lidköping samlade vi ihop oss för stigningen över Kinnekulle. Vid botten av backen ropade Kjell fri fart så då började vi köra hårt. Urban, Rikard och jag kom loss från klungan. Urban fick släppa en bit upp och i sista lilla knixen upp fick jag ge mig också. Måste träna lite till på backar...

Totalt för dagen blev det 22,7 mil med ett snitt på 34,1 km/h. Då pratar vi rullsnitt - för efter så många punkteringar, kedjebrott, trasiga sadelstolpar och allt möjligt annat tog det en stund extra att ta sig i mål.

På kvällen blev det en pilsner på vårt stamställe "Kingfisher". Det var cruisingkväll i Mariestad också så hela stan var full med raggare i stora amerikanska personvagnar med stel bakaxel. Vår favorit blev nog de som åkte runt med oljefat och höbal på taket...

Tredje dagen började varmt och soligt och vinden var med oss från början. Vi började köra "tvåpar med snabba byten" vilket i praktiken blev en belgisk kedja som funkade riktigt bra!

Fyra punkteringar och en extra pumpning senare var vi i Örebro efter 12,6 mil och 35,1 km/h i rullsnitt.

Det var bara att summera en kanonhelg med goda kompisar och härlig cykling! Det här får vi göra om nästa år!

Full fart på slätten

I morse vaknade jag vid 7-tiden och gick ut med hunden. Absolut skönaste morgonen hittills i år. Jag blev på bra humör direkt och till och med hunden såg ut att går runt och småle.

Efter lite frukost blev det cykelkläder på för att hinna ta mig in till stan och samlingen kl 10.00 vid IP. Vädret var som gjort för cykling med sol och svaga vindar.

Vid IP blev vi 12 cyklister som dök upp. Eftersom det var två killar från elitlaget som tog täten blev det hårdkörning redan från början. Väl ute ur stan började vi köra kedja och vi lyckades faktiskt få till den riktigt bra. I backen vid Ullekalv sprack den dock i bitar och sedan blev det lite vilda västern ett tag med flera ryck från Rick och Nalle som vi som var lite svagare försökte följa med i så gott det gick.

Efter att ha tankat vatten i Väderstad fick vi så småningom till kedjan igen även om vi gick runt på några stycken medan de övriga satt i "svansen" (vilket är helt ok om man är trött vilket vi alla blir ibland...)

Hemma igen var det bara att summera en toppenrunda. Årets bästa väder och sannolikt högsta snittfart över totalt drygt 13 mil.

På eftermiddagen var jag och hämtade husvagnen hos brorsan. Dags för besiktning igen. Tvätta, städa, putsa - börjar kännas som ett eländigt påhäng... (sorry den var dålig)

http://connect.garmin.com/activity/34113639

En liten cykeltur...

Igår lördag var det dags för tredje turen till Örebro i år.

Klockan ringde 4.00 för att jag skulle hinna äta frukost och vakna till för 10 mil i bilen.

Starten gick kl 7.00 och väderprognosen utlovade lite regn första timman. Återigen kan man konstatera att prognosmakarna missade lite grann. Regn de första 13 milen var något längre än en timma i varje fall...

Första stämpeln var i Askersund dit vi anlände i någorlunda samlad tropp efter måttligt tempo. Vi var 14 som startade och säkert 10 kvar här. Vi träffade Fredrik S från Motala på väg till GP-tävling i Götene, fikade och snackade lite skit innan vi fortsatte söderut.

Efter Askersund gick tempot upp och några fick lite tungt att hänga med. Ner till nästa stopp, som var Hjo efter drygt 13 mil, blev vi sex stycken kvar i tätgruppen. Här drog vi i oss lite korv medans vi lät regnet rinna av kläderna lite grann. När vi klev ut från korvkiosken bröt solen fram och vi fick en liten föraning om bättre väder på eftermiddagen.

Vi höll farten upp till Töreboda där vi bestämde oss för att göra dagens längsta stopp. Hamburgertallrik på Alex grill slank ner utan några större bekymmer. Han hade också Eurosport så vi radade upp oss och kollade på hur det borde se ut...

Mätta och belåtna fortsatte vi norrut. Naturligtvis kunde vi inte låta bli att spurta om lite skyltar på vägen. Ett väldigt moget beteende av vuxna män som har 22-23 mil cykel i benen... Man blir liksom inte mindre mosig i benen av att bränna av en rejäl spurt efter 6-7 timmars cykling. Kalle knep de flesta men ett par stycken lyckades jag få.

Efter en riktig långspurt lyckades jag knipa Gullspångsskylten vilket firades med stämpling, glass, kaffe och coca-cola.

Efter Gullspång är det en rejäl backe som brukar spräcka den bäst sammanhållna klunga - så även den här lördagen. Ett par av de som var med mosade ihop rejält och nu var vi fyra stycken kvar i täten.

Motvinden, tillsammans med all den goa värmen, som nu dykt upp gjorde att tempot sjönk en del upp mot Örebro. Eftersom vätskan började sina så stannade vi i Fjugesta för att tanka vatten, glass och ännu mera Coca-cola.

Vi var först i mål på 11, 53 h. Ganska exakt två timmar paus gjorde en åktid på 9,53 h över 307 km vilket gav ett rullsnitt på 31,1 km/h. Med i mål var Uno, Kalle och jag. Staffan hade redan hunnit dra iväg hemåt när vi fick till en gruppbild.

Efter lite eftersnack och småljugande åkte jag till hotellet, stoppade i mig lite mat, tog en pilsner och somnade ovaggad. Sov rätt gott inatt faktiskt...

Så här såg det ut på GPS:

http://connect.garmin.com/activity/33424658

Pimp my ride

Idag var det dags för jobbpendling igen. För att fortsätta bryta mot all kodex vad gäller ordning och uppförande i cykelutrustning randonné-kitade jag min racer idag. På med min Nelson Longflap. Jösses vad mycket man får plats med. Kunde nog fått ner både extrakläder, laptop, lunchlåda och lite allt möjligt. Ser ju förskräckligt ut förstås men sitter förvånansvärt stadigt t.o.m. när man står upp och trampar.

Vädret var vackert om än lite kallt. Det blev också premiär för Maifs nya cykelkläder.

Lite GPS-data:

http://connect.garmin.com/activity/32953367

Ibland får man lida för sin sport...

Efter att ha följt väderleksrapporterna på yr.no hela veckan var jag nog ganska klar över att lördagens randonné från Linköping inte skulle bli en orgie i vindstilla och solsken, men man hade kanske hoppats på lite bättre utdelning vädermässigt.

Starten från Linköping var dock torr. Vi var sju stycken som drog iväg för att köra hela sträckan på drygt 21 mil.
Efter bara en mil lyckades vi köra fel. Kalle som hade koll på banan var lite efter för att se till så att Marie kom in på rätt avtagsväg. Vi andra kom på vårt misstag efter några hundra meter och vände. Såg nog rätt kul ut för Stureforsborna. Först kommer Kalle i full fart för att jaga ikapp oss. Efter några hundra meter kommer ett gäng till som kör som idioter för att hinna ikapp Kalle... Efter att ha fångat in utbrytaren samlade vi ihop oss lite och stannade för att dra på regnjackorna eftersom det nu behagade att droppa lite på oss.

Regnandet blev bara värre och värre och efter att ha tappat en av ranonneurerna var vi fem kvar vid första stämpeln i Ringarum. Tre grader varmt och ösregn hade gjort oss rätt nedkylda och framför allt led vi över frusna fingrar. Efter att ha stämplat, köpt trädgårdshandskar och blött ner hela affären drog fyra av oss vidare mot Valdemarsvik. Rikard vände hemåt och det var inte utan att vi andra kastade lite avundssjuka blickar efter honom.


Väl framme i Valdemarsvik lyckades vi blöta ner golvet i Statoilmacken så till den milda grad att mackkillen gjorde i ordning skurmaskinen för att sätta fart så snart vi var ute igen.

Vi fikade, åt korv och köpte upp hela mackens förråd av diskhandskar. Därpå följde en intressant diskussion om tajta trikåer, latex, ridpiskor och vaselin...

Snart var vi ute på vägen igen för nästa mål - Rimforsa. På vägen stannade vi i Falerum för att kontrollera om det var bäst att ha gummihandskarna utanpå eller innanför de vanliga - jag vet egentligen inte riktigt vad vi kom fram till. Vi fick dock många frågande blickar där vi stod - fyra cyklister hopträngda i en liten busskur som skydd mot regnet som inte visade några som helst tecken på att avta.

Efter att ha tagit Rimforsaskylten kunde jag nöjd svänga in mot pizzerian där vi bestämt att stanna. Där inne var det varmt och skönt och eftersom vi var rejät hungriga tog vi god tid på oss att få mat och kaffe i våra nu nästan djupfrysta kroppar.

Höjdpunkten här var nog när Daniel skulle trycka i sig en korv med risgrynsgröt (vad är det för fel med gel som vi vanliga dödliga kör på?). Frusna fingrar gör att finmotoriken blir lite taskig så han fick all gröt i händerna istället. När han försökte resa sig fick han kramp och blev naturligtvis utskrattad av sina elaka cykelkompisar...

Anders laddade med en klubba inför hemvägen...

Tillbaka till Linköping var det motvind och regnet piskade i ansiktet, men eftersom målet var nära krämade vi ur det sista.

Kalle snodde nesligt Linköpingsskylten (den stod ju bakom ett träd - och det visste den rackaren) men det var honom väl unt. Han hade tagit mycket jobb trots att han enligt egen utsago var otränad.

Dagen kan sammanfattas i blöt, iskall, skitig och alldeles, alldeles underbar... Det blir sannerligen en runda att minnas lång tid framöver. Inte bara för att det var jobbigt - det var kul också. Det var mycket skrattande åt vädret, varandra och oss själva.

En extra applåd till Anders som kämpade hårt trots att han var trött. Marie ska också ha en stor applåd. Hon tog sig imål efter att ha kört själv alla milen. Det krävs det karaktär för att klara!

Trots att det var kallt kändes dagens 14 mil söndagscykling med Maif som lite nedvarvning i jämförelse med gårdagen...

http://connect.garmin.com/activity/32605096

Söndagscykling

Idag var det den vanliga söndagscyklingen med Maif som gällde. Vinden idag var lite snällare än igår även om det var motvind hela vägen in till Motala.

Idag var jag gruppledare i 29-gruppen. Vi delade upp oss i två grupper med 10 i varje och satte fart mot Vreta Golfbana via Borensberg och Tjällmo. Vi stannade till i ett skogsparti mellan Tjällmo och Labbetorp. Där var så skönt i solen att vi nog hade stått kvar än om inte fikat hade lockat.
Det gick ganska lätt till Vreta i medvind och sida med och det var härligt att kunna sitta ute i solen och fika.

På vägen hem fick vi betala priset för medvinden. Det blev betydligt tyngre i motvinden och på några kroknade benen ganska rejält.

Väl hemma summerade vi ganska exakt 29 i snittfart så det var bra. Jag hoppas att alla som var i min grupp hade en trevlig tur - för det hade jag!

Lite GPS-data kommer här:

http://connect.garmin.com/activity/31984790

Vilohelg

Den här helgen var det vilohelg, eller kanske inte egentligen, men efter att ha kört 20 mil både förra och förrförra lördagen hade jag tänkt att köra lite kortare den här helgen.

Hela familjen i övrigt gick upp kl halv 5 i morse och drog iväg till Ullared. Själv drog jag täcket över huvudet och sov ett tag till. Efter lite frukost och hundpromenad drog jag iväg in till stan där det var annonserat start 10.00 från Idrottsparken.

Vi blev 14 st som kom och eftersom vinden var rätt tuff sydvästlig bestämde vi oss för att sticka till skogs. Först upp till Tjällmo och sedan ut i skogen långt bortom all form av civilisation innan vi till slut kom fram till Godegård.

I Godegård var det marknad och därmed bil- och publikkaos. Skylten om gratisbuss lockade inte även om det nu var motvind...

Väl hemma hade jag knappt 14 mil på mätaren men kände mig ändå relativt fräsch. Hunden hade också hört det där med vilohelg så henne hittade jag i min obäddade säng, hmm...

Och så här såg det ut på GPS:n:

http://connect.garmin.com/activity/31834761