Idag vaknade jag till ymnigt snöfall och funderingar fanns på trainern i garaget. Jag bestämde mig dock för att ta en tur på vägen i alla fall.
Det går inte till historien som den snabbaste runda jag har kört. Bitvis var det faktiskt lite svårt att ta sig fram på de, i de flesta fall, oplogade vägarna över slätten. Jag upphör inte att förvånas över snösvängen - den bäst plogade biten var en km cykelväg mellan Klockrike och Klockrike kyrkby. Vägen bredvid däremot - nästan ofarbar om man inte har en fyrhjulsdriven jeep.
Hittade en bil i diket på ett ställe. En karl som kört i. Sedan satte han sin fru i förarsätet och försökte skjuta upp bilen själv - det gick ju inte. Sedan kom jag och där stod vi, två karlar varav åtminstone den ena (inte jag) såg ganska stark ut. Inte fick vi upp bilen för det. Till slut kom en kvinna ut från ett hus bredvid - satte till händerna och så var bilen uppe på 15 sekunder, hmm...
När jag kom hem höll alla grannar på att skotta bort dagens snöfall. En av dem ropade "Men Mats - du är ju inte riktigt klok!" "Jag vet - men jag är lycklig i alla fall." ropade jag tillbaka.
Lite GPS:
Lite GPS:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar