Efter ännu en tuff dag är jag nu i Lesjöfors.
Dagen började med 18 km välbygge. Där kunde mycket väl mitt Sverigetempo ha slutat i en hög med sprängsten. Klarade mig dock från att vurpa. Fick två punkteringar istället.
Annars fortsätter misären. Rejält ont i mitt högermän nu också.
Nya tag imorrn.
lördag 30 juni 2012
fredag 29 juni 2012
Lillhärdal
Kvällsmat efter jobbig dag med motvind, tuffa backar och mycket regn. Börjar undra vad jag håller på med nu.
Svenstavikl
En fika i Svenstavik sitter inte fel! Annars får man nog lov att säga att det är både övralid och nedralid på den här resan. Nu gör det faktiskt ont överallt. Dessutom är det motvind
torsdag 28 juni 2012
Dorotea
Smet från polisen. Sprang 1,5 km på banvallen på Inlandsbanan och tog mig sedan via Vilhelmina till Dorotea. Njuter en lunch nu sedan 17 mil kvar till Östersund.
Polisbil i Storuman
Sitter i en polisbil utanför Storuman. Varmt och skönt men knappast vad man vill just nu.
onsdag 27 juni 2012
Sorsele
Trodde inte det kunde bli värre backar - det kunde det. Förlorade Fiskträskskylten till Sarbast...
Arvidsjaur
Den här förmiddagen kan väl bäst beskrivs som "misären i Moskosel". Långa sega backar som effektivt bryter ner både benen och humöret. Nu bär det av mot nåt annat j-la jaur.
tisdag 26 juni 2012
Jokkmokk
Nyduschad och mätt i Jokkmokk. Sover här inatt för att klämma ytterligare 35 mil i morgon. Kroppen känns helt ok - hoppas det står sig!
Gällivare
Sarbast och jag hade precis kört ifatt Kari Martens men vi släppte honom och tog en fika istället! Jokkmokk nästa!
Nu är det dags
En dryg timma kvar till start. Ute är det 10 gr varmt och ett lätt duggregn. Nere vid vägen står det en skylt med Kiruna 131.
Nu rullar vi!
Nu rullar vi!
måndag 25 juni 2012
lördag 23 juni 2012
Packad och glad!
Nu börjar det dra ihop sig. Imorgon drar jag norrut för att starta i Sverigetempot. Starten går tisdag 26/6 kl.8.00 från Riksgränsen och sedan har man max nio dygn på sig att ta sig till Smygehamn.
Dagen idag har varit fylld av allehanda packbestyr men nu tror jag att jag har fått med allt. Något har jag säkert missat att lägga ner men då får det bli så. Jag har i alla fall fått med:
Dagen idag har varit fylld av allehanda packbestyr men nu tror jag att jag har fått med allt. Något har jag säkert missat att lägga ner men då får det bli så. Jag har i alla fall fått med:
- cykelkläder + ombyte
- skor + hjälm
- "civila kläder" inklusive foppatofflor
- diverse elektronisk utrustning som t.ex. GPS, laddare som drivs av navgenerator, telefon, kamera
- första förband, vaselin, tandborste, resorb, liniment
- extra ekrar, växelöra, kedjelås, extra däck, tre extraslangar, laglappar
- pump, däckavtagare, kedjebrytare, ekernyckel, multiverktyg
- cykel inklusive dubbla lysen,
- glasögon, kreditkortet
Alltihop (utom cykeln) har legat uppradat på bordet i vardagsrummet hemma men nu har det hittat ner i väskan där det ska vara.
Cykeln är packad:
Nu håller jag som bäst på att gå igenom vägnoter, fundera på sovställen och vara allmänt nervös inför den största utmaningen som jag har gett mig på.
Terrängen är lättare än förra årets PBP men det är 90 mil längre så att det här kommer att bli jobbigt är det ingen tvekan om.
Cykeln är genomgången och borde vara i toppskick. Jag har 675 utomhusmil i benen sedan 1 januari och även om jag inte cyklat så mycket i juni har jag ändå satt personliga rekord på både Halvvättern och Vätternrundan.
Väderprognosen lovar ganska mycket regn på vägen men svaga vindar. Får jag välja tar jag hellre lite mera vind än regn men det blir som det blir. Jag känner mig rätt ödmjuk inför uppgiften - det är trots allt längre än hemifrån mig till Medelhavet. Jag vet också att det kan komma att hända mycket på vägen - både med mig och med min cykel.
Jag kommer att göra mitt eget lopp från början till slut. Det är alltför lätt att lockas med i lite högre fart än man egentligen vill i början av loppet och det får man lida för längre fram. Jag vet att det finns de som kommer att försöka köra på hårt för att få en bra tid men mitt mål är klart - jag vill i mål under maxtiden på nio dygn. Då finns inte utrymme för något annat än att göra mitt eget lopp.
Vill du följa min resa så går det bra på den här bloggen - jag lägger upp små rapporter i den mån jag hinner och orkar. Det finns också en officiell Sverigetempotblogg. Här ska man kunna följa alla deltagarna eftersom vi ska rapportera varje gång vi stämplar.
Totalt blir vi ett femtiotal till start - ska bli kul att träffa åtminstone några av dem som var med och körde PBP förra året igen!
Vi ses om en dryg vecka!
måndag 18 juni 2012
Vättern Runt och lite annat
I lördags var det Vättern Runt som gällde. Klev upp vid halv sju och hörde regnet slå mot altantaket utanför. Jag blev mer och mer nedstämd ju mer jag tittade ut. Inte en strimma hopp på himlen och regnet snarade ökade än minskade.
På väg in mot Motala upphörde dock regnet som genom ett trollslag. Det var visserligen blött på vägen men det är stor skillnad när det kommer uppifrån också.
Vid starten mötte jag hela gänget i Maif CK:s Sub 9 - grupp. Det var lite avhopp och sjukdomar i sista stund men ett drygt 20-tal stod på startlinjen i varje fall. Kalle körde sin egen stil som vanligt - fixie, tröja från 80-talet och hjälm à la potta på huvudet. Kan inte förneka att det var kul att se honom i backarna ner mot Huskvarna. Vilken kadens!!! Han var dessutom en av dem som drog mest och var förmodligen fräschast av oss alla i mål också - imponerande!
Det blev lite ryckigt i början när vi gick runt i en lång belgisk kedja. Efter några mil delade vi gruppen i två "draggrupper" för att få det lite jämnare och då fungerade det bättre.
Efter första stoppet i Fagerhult var jag lite sliten efter att ha dragit ganska långt. För att få det ännu jämnare bestämde vi att gå över på tvåpar istället. Då bara sju stycken anmälde sig frivilligt att dra blev jag lite sur. När vi väl började rulla visade det sig dock att de flesta av oss faktiskt var beredda att ta sin beskärda del för att få oss in på slutmålet så det ordnade sig fint.
I Boviken stack vi in näsan i depån igen. Två fyllda flaskor och ett par klunkar kaffe senare var vi på väg igen. Plötsligt small det till och åskan började mullra. Ett präktigt ösregn som förföljde oss ner mot Medevi blev följden. Det var ändå ganska varmt så vi frös inte och med målet i sikte var det bara att trampa på.
Vi kom in i Motala ganska precis på vårt schema och sluttiden blev samma som ifjol 8,33 h.
I målfållan tackade vi som vanligt varandra. Kanonbra i år igen - det är riktigt kul att sätta ett ambitiöst mål och sedan försöka nå det tillsammans.
Jag konstaterade också att jag också var snabbast i Fornåsa - bara en sån sak.
Väl hemma var jag ganska trött. Jag somnade i soffan med ett glas rödvin i handen. Hustrun räddade vinglaset och lät mig sova...
Efter att ha kravlat mig ur soffan firade jag födelsedag i söndags. Fick en rejäl present som skall invigas till helgen.
Idag har jag suttit på jobbet och snörvlat och haft halsont. Jag jublar inte över en förkylning för tillfället men hellre nu än i slutet av veckan. Det drar nämligen ihop sig. Eftertankens kranka blekhet sätter in och för att skingra tankarna började jag preppa cykeln idag. Äntligen börjar carbonracern se ut som den ska:
Om en vecka börjar Sverigetempot. Lite längre att cykla än hemifrån mig till Medelhavet. Låter rätt vrickat faktiskt...
På väg in mot Motala upphörde dock regnet som genom ett trollslag. Det var visserligen blött på vägen men det är stor skillnad när det kommer uppifrån också.
Vid starten mötte jag hela gänget i Maif CK:s Sub 9 - grupp. Det var lite avhopp och sjukdomar i sista stund men ett drygt 20-tal stod på startlinjen i varje fall. Kalle körde sin egen stil som vanligt - fixie, tröja från 80-talet och hjälm à la potta på huvudet. Kan inte förneka att det var kul att se honom i backarna ner mot Huskvarna. Vilken kadens!!! Han var dessutom en av dem som drog mest och var förmodligen fräschast av oss alla i mål också - imponerande!
Det blev lite ryckigt i början när vi gick runt i en lång belgisk kedja. Efter några mil delade vi gruppen i två "draggrupper" för att få det lite jämnare och då fungerade det bättre.
Efter första stoppet i Fagerhult var jag lite sliten efter att ha dragit ganska långt. För att få det ännu jämnare bestämde vi att gå över på tvåpar istället. Då bara sju stycken anmälde sig frivilligt att dra blev jag lite sur. När vi väl började rulla visade det sig dock att de flesta av oss faktiskt var beredda att ta sin beskärda del för att få oss in på slutmålet så det ordnade sig fint.
I Boviken stack vi in näsan i depån igen. Två fyllda flaskor och ett par klunkar kaffe senare var vi på väg igen. Plötsligt small det till och åskan började mullra. Ett präktigt ösregn som förföljde oss ner mot Medevi blev följden. Det var ändå ganska varmt så vi frös inte och med målet i sikte var det bara att trampa på.
Vi kom in i Motala ganska precis på vårt schema och sluttiden blev samma som ifjol 8,33 h.
I målfållan tackade vi som vanligt varandra. Kanonbra i år igen - det är riktigt kul att sätta ett ambitiöst mål och sedan försöka nå det tillsammans.
Jag konstaterade också att jag också var snabbast i Fornåsa - bara en sån sak.
Mats Lundgren
Vätternrundan 2012| Totaltid: | 08:33:00 |
| Pos: | 736 |
| Pos Medevi: | 759 |
| Pos Aspa: | 792 |
| Pos Hjo: | 730 |
| Pos Bankeryd: | 710 |
| Pos Gränna: | 894 |
| Mål: | 18:49:00 |
| Medevi: | 18:12:00 |
| Aspa: | 17:18:00 |
| Hjo: | 15:13:00 |
| Bankeryd: | 13:43:00 |
| Gränna: | 12:27:00 |
| Start: | 10:16:00 |
| Medelhastighet: | 35.1 km/h |
| Kronologisk pos: | 15914 |
| Passerade: | 748 |
| Passerad av: | 67 |
| Pos grupp 361: | 13 / 63 |
| Medeltid grupp 361: | 08:27:12 |
| Pos i Fornåsa: | 1 / 7 |
| Medeltid klubb Fornåsa: | 12:36 |
Väl hemma var jag ganska trött. Jag somnade i soffan med ett glas rödvin i handen. Hustrun räddade vinglaset och lät mig sova...
Idag har jag suttit på jobbet och snörvlat och haft halsont. Jag jublar inte över en förkylning för tillfället men hellre nu än i slutet av veckan. Det drar nämligen ihop sig. Eftertankens kranka blekhet sätter in och för att skingra tankarna började jag preppa cykeln idag. Äntligen börjar carbonracern se ut som den ska:
Om en vecka börjar Sverigetempot. Lite längre att cykla än hemifrån mig till Medelhavet. Låter rätt vrickat faktiskt...
söndag 10 juni 2012
Punkor och snabbcykling
Den här helgen har helt och hållet varit vigd åt cykel.
Igår tillbringade jag hela dagen med de här två herrarna. Vi stod i Tjejvätterns depå i Skänninge och oljade kedjor som inte sett smörj på flera år, lagade punkteringar, reparerade trilskande växlar och skakade på huvudet och sa ett uppmuntrande "du tar dig nog till mål" när cyklarna var bortom all hjälp.
Idag var det uppstigning halv 6. Efter grötfrukost tog jag bilen in till Motala för start i Halvvättern.
Jag startade med Maif CK i grupp ett. Redan från start var tempot högt. Vid Omberg föll många av i backen
upp från Hästholmen men vi var fortfarande en bra grupp kvar. Vi gick på i belgisk kedja och farten var tidvis groteskt hög.
Fler och fler föll av och mellan Rök och Väderstad var det lite villervalla när tempot steg ytterligare.
Vi blev färre och färre men de flesta var med runt. Själv fick jag dock ge upp dragjobbet helt mellan Skänninge och Fågelsta och koncentrera mig på att hänga med in i mål. Benen var stumma och jag hade krampkänningar i båda benen,
Jag lyckades dock följa med tätgruppen in och tiden var jag mer än nöjd med - 3,44 h var långt snabbare än förväntat och vi passade på att gratulera varandra efter loppet.
När jag kom hem var jag rejält uppspelt - hunden var dock inte särskilt imponerad.
Igår tillbringade jag hela dagen med de här två herrarna. Vi stod i Tjejvätterns depå i Skänninge och oljade kedjor som inte sett smörj på flera år, lagade punkteringar, reparerade trilskande växlar och skakade på huvudet och sa ett uppmuntrande "du tar dig nog till mål" när cyklarna var bortom all hjälp.
Idag var det uppstigning halv 6. Efter grötfrukost tog jag bilen in till Motala för start i Halvvättern.
Jag startade med Maif CK i grupp ett. Redan från start var tempot högt. Vid Omberg föll många av i backen
upp från Hästholmen men vi var fortfarande en bra grupp kvar. Vi gick på i belgisk kedja och farten var tidvis groteskt hög.
Fler och fler föll av och mellan Rök och Väderstad var det lite villervalla när tempot steg ytterligare.
Vi blev färre och färre men de flesta var med runt. Själv fick jag dock ge upp dragjobbet helt mellan Skänninge och Fågelsta och koncentrera mig på att hänga med in i mål. Benen var stumma och jag hade krampkänningar i båda benen,
Jag lyckades dock följa med tätgruppen in och tiden var jag mer än nöjd med - 3,44 h var långt snabbare än förväntat och vi passade på att gratulera varandra efter loppet.
När jag kom hem var jag rejält uppspelt - hunden var dock inte särskilt imponerad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)