Sara och jag

Det gäller att hänga med. När nu Sara Algotsson Ostholt var så duktig i fälttävlan i OS tänkte jag att jag skulle prova det där med ridning. Sagt och gjort - ett ridläger på Island tillsammans med mina tjejer fick det bli!

Efter en eftermiddag i Reykavik åkte vi till Eldhestar på södra Island. Det var inte direkt någon liten gård. Bortåt 200 egna hästar och ca 100 inlånade gjorde att de hade några stycken att välja på.

En god middag och lite sömn senare var det uppställning på stallbacken. Här stod dagens åkdon redo.

Efter att ha varit fruktansvärt ärlig med hur duktig jag var på att rida fick jag ett mycket lugnt och snällt sto...

Sju timmar senare var jag tillbaka - lite mör i kroppen men ganska upprymd faktiskt - det här är ju kul!

Ett dopp i hotellets heitur potti var som balsam för trötta muskler:

Dag två blev en dag som slog det mesta. Vi ägnade förmiddagen åt att rida in i Reykadalur, en dalgång som sträckte sig från havsnivån upp till 700-800 meters höjd. Ridningen bjöd på upp- och nedförsbackar och rätt branta bergssidor som gav viss svindel.

Det häftigaste var dock kvar. När vi kom längst upp i dalgången hittade vi två små bäckar. Den ena med 10-gradigt kallvatten och den andra med 70-gradigt varmvatten. En liten bit nedströms från där de flöt ihop var vattnet drygt 40 grader varmt och det var bara att krypa ner - som i badkaret hemma ungefär.

På väg hem blev det riktigt varmt och gott. Vi tog en lite paus i gröngräset och lade oss mitt i hästarnas lunch.

Efter ett dopp i heitur pottin blev det en god middag och kanske någon liten Egils Gull slank ner också. Jag sov gott även denna natt!

På väg till ridningen dag tre passade jag på att snacka lite med en kompis.

Den här dagen regnade det (som det brukar göra på Island) så det blev stora regnstället på. Vi red in i en annan dal som också var så där vacker så det gjorde ont.

Jag fick en riktigt fin valack som bjöd mig på härlig tölt men också sträckte ut riktigt fint när jag fick tillfälle att pröva honom i en galopp. Det är svårt att förklara hur det känns att kontrollera ett halvt ton muskler men  det är rätt häftigt faktiskt!

Jag ger väl inte direkt upp cyklingen för att satsa på hästsport, men kul var det - det erkänner jag.

Efter ett par dagar till på Island innehållande diverse turistande och en rejäl sjösjukeorgie tog vi flyget hem igen. Dags att återvända till vardagen!