Sedan kom jag fram till en vägskylt som fick mig att vända. Vissa saker är bäst att ta på allvar... Kändes inte som det räckte med en cykelhjälm.
Sedan provade jag stigningen mot Santiago del Teide. Jag åkte bara ca sju kilometer upp till El Palmar. Det var en härligt jämn och fin stigning med fin asfalt.
Dag fyra bestämde jag mig för att pröva stigningen upp till El Tanque från Icod de los Vinos. Jag stannade och beundrade utsikten efter ca åtta kilometer och pratade lite med ett par norska damer som var ute och åkte bil.
Efter att ha startat om i backen upptäckte jag att jag inte var ensam - en seg gubbe låg bakom och tryckte. Det visade sig vara en polack från Leszno som var där tillsammans med nio andra cyklister och stärkte benen i bergen. Eftersom han bara pratade franska (och sannolikt polska också men det försökte jag mig inte ens på) blev det lite sådär med vår diskussion. Vi pratade förmodligen om helt olika saker men det var trevligt i alla fall.
Det kom en polack till krypande och så var vi tre som jagade ytterligare en cyklist som hade tittat fram mellan regnskurarna.
12,5 kilometer upp i backen vände jag. Drog på mig regnjackan för nedfärden och drog mig hemåt.
Framåt kvällen började det klarna upp men det var nog här någonstans jag förstod att något försök på Teide skulle det inte bli under veckan. Det hade kommit mycket snö på Teide i vinter och vägarna upp från nordsidan var stängda. Det kändes som det inte gjorde så mycket - backar fick jag ju cykla i varje fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar